en kärlekshistoria

here we go, ett jätteseriöst inlägg som ska avhandla en politisk skandal uppdagad i usa för ungefär en månad sedan.

vi börjar i januari 2003, innan landet går in i irak deklarerar george w. bush i ett tal att storbritanniens underättelsetjänst fått information om att saddam hussein sportar mängder av massförstörelsevapen, vapen han enligt uppgift hälat till sig genom stater i afrika. före deta ambassadören joseph wilson var i afrikanska Niger 2002 (på amerikanskt regeringsuppdrag) och apropå vad han då såg publicerade han strax efter britternas rapport en artikel i ny times som kraftigt dementerar att saddam skulle fått vapen härifrån. basically säger han att britterna ljuger för att ge koalitionen mandat att gå in i irak.

robert novak, arbetandes på CNN, kontrar i juli 2003 med att publicera en artikel i washington post som hävdar att joseph wilson inte aaaalls var i Niger på ett officiellt uppdrag av regeringen utan att han istället blivit ivägskickad av sin fru.

wilsons fru som i förbifarten uppges arbeta på myndigheten för massförstörelsevapen inom CIA. det är tydligt att man här försöker misskreditera joseph wilson genom att ifrågasätta syftet hos hans resa till Niger men vad man verkade glömma är det brottsliga i att outa identiteten hos en anställd på CIA. Wilsons fru heter valerie plame och efter artikelns publicering tvingades hon givetvis avsluta sin anställning på CIA. george w. bush säger att
om någon inom administrationen upptäckts ha gjort något brottsligt kommer denna person avskedas
en statlig utredning tillsätts för att undersöka vem som läckt Plame´s arbete hos CIA till pressen.

tiden går, många namn kommer upp och mest uppmärksamhet får en av bush´s personliga rådgivare karl rove. bush går återigen ut i pressen för att dementera alla anklagelser mot denna hans plötsligt bäste vän och på presskonferensen efteråt bemöts alla anklagelser mot rove som totally ridiculous av vita husets pressansvariga.

tiden går som sagt men nu i juli 2005 händer det plötsligt grejer när två reportrar, matthew cooper på time magazine och judy miller på new york times, stämms av utredarna för att hålla inne med information gällande läckan inom administrationen. konfidentiella källor hit och journalisters hederskodex dit liksom. time magazine bestämmer sig för att lämna ut matthew coopers emailkorrespondens med sin redaktör och i dessa mail visar det sig att den hemliga källan i vita huset är in fact:
dam dam tadam!
Karl Rove!

I MEAN IT´S TOTALLY RIDICULOUS!

i ett av cooper´s mail står följande att läsa:

...it was, Karl Rove said, Wilson´s wife, who apparently works at the agency on WMD issues who authorized the trip.

här framgår det alltså tydligt att Karl Rove ljugit om sin inblandning i fallet men om man ska vara ärlig så försvarar han sig redan från början med uttalandet:
I didn´t know her name and I didn´t leak her name.
se! han nämnde ju inget namn i mailet, bara att det var wilsons FRU. det behövde inte ens vara JOSEPH wilsons fru han menade, kan ju lika gärna ha varit någon annan wilson´s fru!
det låter helt absurt men det är faktiskt Karl Roves huvudsakliga försvar när han nu står i utredningens fokus. när nu Bush´s personliga rådgivare står i skottgluggarna blir plötsligt vita huset jättedefensivt, allt som sägs om Karl Rove är lögn och förbannad lögn och samma pressekreterare som två år tidigare tillbakavisade anklagelserna mot Rove som rent löjliga vägrar nu kommentera någonting som har med frågan att göra. nu har man tydligen bestämt att man inte längre ska kommentera frågor som är under utredning.
den andra sidan av försvarets retorik läggs såklart på att smutskasta (windows media video-fil) joseph wilson, och därmed indirekt hans fru Plame, jäkla kommunister hela bunten.

här kommer ert grand prize, förutom ytterligare vunnen cynism mot det politiska spelet i allmänhet och utökat politikerförakt i synnerhet vill säga.
detta ganska långa klipp(windows media video-fil) från daily show sammanfattar hela frågan på ett informativt och samtidigt ganska kul sätt. jag gillar daily show.

det mest skrämmande är inte att state officials ifrågasätter wilson´s niger-artikel, inte att man ljuger om britternas rapport och går till krig under falska premisser och inte ens heller att man väljer att outa valerie plame som CIA-operative som därmed blir arbetslös. det som är allra mest skrämmande är de lögner och dubbelmoral som administrationen visar upp när det gäller att försvara karl rove och hålla sig till sin story.
karl rove, en gammal kompis till bush och en man som under tidigt 90tal körde popularitetskampanjer i alabama och texas genom att systematiskt smutskasta sina motståndare, vilket i följande fall gjordes genom att kalla motståndaren en homosexuell pedofil.

en ny favoritblogg, crooks and liars

en sista fotnot: missförstå mig inte här, jag försöker inte säga att situationen skulle vara mycket bättre här hemma i sverige eller ens om demokraterna skulle sitta vid makten i staterna. det är antagligen olika grader av samma skit iallafall.

snart kommer den där frågan med farliga doser kvicksilver, vänta bara...